Jossans Blogg

Jo, jag måste ju berätta om Sebbe reflektion över jultomten...

Sebbe tror stenhårt på jultomten. Han va riktigt spänd och förväntansfull över att tomten skulle komma. Och så fort han gjorde något fel så va det bara att hota med att mamma skulle ringa omten så blev han nästan gråtfärdigt ångerfull.

Och på julafton kom ju tomten. En riktigt bra tomte som pratade massor och tog barnen på ett väldigt bra sätt. Och Sebbe va nästan skakig, så nervös va han, och det verkade som att han köpte hela grejjen.

Men när vi dagen efter pratade om hur det hade varit att träffa tomten så hade han visst funderat över det hela.

"Det va ju inte riktiga tomten som va hos oss, han såg ut nästan som en docka"

Ja, för tomten hade haft en sån där overklig tomtemask på sig, vilket jag starkt måste avråda alla sexåringsföräldrar från att använda. Så tomten såg ju inte alls ut som den riktiga tomten.

Nu tror han fortfarande på att tomten finns. Men vad säger man till honom när han börjar lägga märke till alla detaljer??